Traditionsenligt besöktes Vasagrillen - Göteborgs bästa gatukök!

Svenska mästerskap innebär som sig bör tuffast möjliga konkurrens. Om våra aktiva på allvar ska kunna hävda sig på denna nivån är det bara att konstatera att det mesta måste stämma - formen måsta vara på topp, inga skador ska ha stört uppladdningen och det lilla flytet måste också infinna sig.

Spoilervarning! - detta mästerskap blev lite "stolpe ut" för oss.

Det började dock bra med en regnfri kväll i Göteborg och en team-buildande gemensam middag på Jerntorgets Brygghus.

Först ut på lördagen var Nils 400m-lopp. Inomhus i P17-klassen finns inte Nils favoritdistans 800m men som statistik-nia levde ändå hoppet om en plats i B-finalen. Nils sprang i det fjärde och sista försöksheatet och med tanke på tidigare löpares tider stod det ganska klart att det skulle krävas sämst en andraplats i heatet för en B-final. Nils gick ut hårt, åt den snabba Bromma-löparen (som senare tog silver)  fanns inte så mycket att göra men det var stenhårt mellan Nils och en kille från Hammarby om andraplatsen.

Inomhus på 400m går man efter två kurvor på enskild bana in på gemensam och då är det viktigt att vara först för det är sen svårt att springa förbi, särskilt i kurvorna. Nils visade en härlig attityd när han precis tryckte sig in före Hammarbylöparen när det blev gemensam bana. Skulle detta hålla? Var Nils på väg mot sitt bästa 400m-lopp någonsin? Nej!!! På bortre rakan blir Nils påsprungen, tappar balansen, flaxar med armarna för att hålla balansen samtidigt som den andre löparen går om. Detta går inte att reparera och Nils blir trea i heatet och är utslagen. Bittert.

Bara typ en halvtimme senare var det dags för Arvid på samma distans. Detta i P19-klassen som innebar att Arvid behövde tampas inte bara med de jämngamla av Sveriges bästa av årgång -99 utan även med de stora, brutala och framförallt vindsnabba -98-orna. Ändå visste vi att även Arvid hade chans på B-finalen.

Arvid sprang också bra och med en helt annan attack än under genrepet på Hammarbyspelen, tvåa i heatet med nytt säsongsbästa 52,14 som en bonus även är nytt klubbrekord. Nu var frågan hur långt detta skulle räcka, med tjugo löpare i fem försöksheat var det bara tider som räknades oberoende av placering.

När de åtta löparna som kvalificerat sig för finalerna (A och B) presenterades på ljustavlan gick ett besviket sus genom DSK-truppen - Arvid hade på hundradelen samma tid som åttan men två tusendelar sämre! Snipp, snapp, snut så var IJSM även för Arvid slut.

Tidig eftermiddag hoppade vårt enda medaljhopp Philip längd. Philip med en makalös förmåga att vara som bäst när det gäller som mest och med två tidigare SM-medaljer började med ett hopp på 6,18 vilket var mycket bra för det innebar i praktiken att han skulle få hoppa alla sex hoppomgångarna något som bara gäller de åtta bästa (19 ställde upp).

Philip fortsatte sen med stabil hoppning kring samma längd som det första hoppet. En ökning med 2-3 dm och Philip skulle vara inblandad i medaljstriden, inte alls en omöjlighet. Tyvärr kom aldrig den riktiga fullträffen, sin vana trogen hoppade Philip längst i sitt sista hopp 6,19 vilket gav en sjätteplats vilket givetvis är helt OK.

Enda DSK-aren i farten på söndagen var Valle. Valle som varit skadad under vintern och länge var osäker på start gjorde ett 60m-lopp inte så många hundradelar från det personliga rekordet. Att formen inte hunnit infinna sig syntes dock för i vanliga fall är Valle startsnabb och även om sprintuthålligheten kan förbättras så brukar han vara med i början av loppen men inte här.

Ja, som sagt, känslan efter denna helg är att det var lite av ett stolpe ut-mästerskap.

Men,  en förutsättning för att våra aktiva alls ska kunna utföra mirakel på mästerskapen är förstås att de tillåts ställa upp. Sen går det inte alltid som man hoppats. Hur var det nu han sa den gode baronen? Jo, "Det viktigaste i livet är inte att segra, utan att kämpa väl." Det är ett motto som väl passar in på våra härliga friidrottsungdomar, kanske att det, iallafall för tävlingar i Göteborg, mer precist lyder "Det viktigaste i livet är inte att segra, utan att kämpa väl och sen smörja kråset på Vasagrillen".

DSK-resultat

Nils Jonsson -00

P17 400m 55,68 - utslagen i försöken

Philip Ludwigs -00

Sexa P17 Längd 6,19

Arvid Friberg -99

P19 400m 52,14 - utslagen i försöken, klubbrekord P18!

Valentin Strohkirch -99

P19 60m 7,69 - utslagen i försöken